"Vi hade iallafall tur med vädret"
- Blire bottenmete eller flötmete?
- Är bågarna sugna på mask, majs, räka eller powerbait?
- Kommer Jojjo frysa?"
Nej.
Båda.
Allt. Typ.
Nej. Tror inte det.
Efter en tids misströstan och mycket vankande fram och tillbaka.. Och mycket kaffe.. Lite mackor.. Skön musik i vindskyddet.. Osv osv. Till slut var det dags för Robins flöte att snabbt dyka under ytan, ett par gånger. Fanns ingen chans till mothugg, och fisken simmade vidare efter att ha pillat på masken lite lagom retligt.
"Fan då fisken, kom igen.."
Klockan gick, rätt fort. För fort. Började fixa lite hamburgare och hoppades på att en klassiker skulle inträffa, "fisken måste ju såklart hugga när vi äter!"
Högg fisken när vi åt? Såklart inte. Men det dröjde inte så jävla länge innan Robin hade hugg igen, och nu hade vi bytt till bottenmete. Mask, räka, majs, powerbait. Uppdukad festmåltid för fisken. Som sagt, försiktiga hugg som förra gången, och även denna gång smet regnbågen iväg innan mothugg var möjligt. "Va fan är felet?"
Tiden fortsatte att gå åt helvete för fort, och det högg lite smått då och då. Men tydligen var lördagen den 14:e november årets soffliggardag för regnbågarna. Hur bra tajming och hur snabbt mothugg var man tvungen att ha? Inte fan vet jag.. Eller, nu vet jag. Men inte då. Ni fattar.
Det gick en stund, sen kom nästa minihuggperiod då "något" nere vid botten låg och smuttade på min mask/majs-preparerade krok. 2-3 småhugg åt gången. Flera gånger. Mitt tips på vilken art som var boven i dramat var, rudan. Den jäveln.. You are fucked.
"Kom igen, hugg en gång till. Då jävlar."
Efter att mitt tålamod utsatts för någon sorts av megaprov (kändes det som), så kom de frenetiska små huggen igen. Nu jävlar i helvete gäller det! MOTHUGG!
Första tanken: "Fan, det är en ruda." Andra tanken: "Det måste vara en ruda.."
Sen, efter en.. ja, det kan väl inte kallas fight.. Fisken kom iallafall upp, och det var ingen ruda. Det var en regnbåge som ingick i kategorin SMALL. På gränsen till EXTRA SMALL. Hade jag inte pröjsat för fiskekortet hade jag släppt tillbaka den utan att tveka. Nu får det helt enkelt bli en god liten mumsbit någon dag framöver.
Resultatet blev alltså en regnbåge. Ibland går det bra, ibland mindre bra. I vilket fall som helst var det skönt att komma ut, och jävligt skoj att Jojjo (med den grymma kameran) hängde med och fotade och filmade! Här nedanför slänger jag in lite blandade bilder från dagen!
Sist, men absolut inte minst, en bild på kameramannen Jojjo!
(Trumvirvel)
Det finns mycket bilder som inte är med här, men det får ni se någon annan gång. Kanske även slänger in nåt litet filmklipp här, när allt är .. fixat.
Hörs!